26869 Ryggraden är det som håller upp människans kropp. Det är en genial och fascinerande konstruktion som har flera viktiga funktioner. Här kommer lite fakta om ryggraden.
Ryggraden består av 33–34 ringformade ben som kallas ryggkotor och den kan delas in i fem huvuddelar. Varje del har sin egen typ av kotor: nacken har sju kotor som heter C1-C7, bröstryggen har tolv kotor (Th1-Th12) och ländryggen består av fem kotor (L1-L5). Korsbenet (os sacrum) består av fem sammansmälta kotor (S1-S5). Svansbenet (os coccygis) är en förkrympt del av ryggraden som består av fyra till fem kotor som också är sammansmälta (Co1-Co5).
Hur behandlar EuroPainClinics Sverige diskbråck?
Känner du till atlaskotan? Så kallas den översta kotan i nacken (C1) och den gör så att huvudet kan böjas framåt och bakåt. Kotan har fått sitt namn från titanen som bar himlavalvet på sina axlar i den grekiska mytologin. Den bär upp huvudet som väger omkring 4,5 kg tillsammans med axis-kotan, ibland också kallad tappkotan. Den gör det möjligt att vrida huvudet i sidled.
Varje del av ryggraden har sin egen typ av kotor och varje kota är unik. De två översta kotorna i nacken har sin egen speciella form medan de andra kotorna generellt består av tre olika delar – kotkropp, kotbåge och olika utskott. Den största delen är kotkroppen. Nackens kotor är smala och mellan 1,4 till 1,6 cm höga och de är tämligen triangelformade. Längre ner i ryggraden utsätts kotorna för större belastning på grund av vikten hos de inre organen och andra strukturer ryggraden ska ge stöd. Kotorna blir starkare och i bröstryggens kotor är mellan 2 och 2,5 cm höga medan ländryggens kotor är njurformade och cirka 3 cm höga och är därmed tyngst och tåligast.
Inuti ryggradskanalen finns ryggmärgen. Det är en komplex samling av nerver ungefär 40 – 45 cm långa. Vi kan tänka oss nerverna som ett knippe snören. Ryggmärgen har formen av en tillplattad cylinder och är vanligen lite tjockare än en blyertspenna. Den sträcker sig från hjärnan till den lumbosakrala delen av ryggraden (mellan höfterna och korsbenet). Tillsammans med ligament och muskler kan ryggraden böja ryggmärgen samtidigt som den skyddas. Ryggmärgsvätskan i ryggradskanalen fungerar som en stötdämpare. Ryggradskanalen skyddar ryggmärgen som en vaddering av fett och bindväv. 31 par nerver i ryggraden går ut från ryggmärgen i mellanrummen mellan kotorna. Mellan kotorna finns också mellankotskivor eller diskar. Nervirritation som beror på att mellankotskivorna är skadade ger ont i ryggen.
Under den nedre delen av ryggraden, ungefär i höjd med ländryggens kotor L1-L2, kallas ryggmärgen cauda equina. På latin betyder det “hästsvans” och nervknippena liknar här just en hästsvans. Om nerverna kommer i kläm eller blir irriterade i detta område, särskilt på grund av diskbråck, kan det som kallas cauda equina-syndrom uppstå. Det ger förlorad känsel och minskad rörlighet i benen, ont i ryggen som strålar ut i benen och ibland också inkontinens eller nedsatt blås- eller tarmfunktion.
Ryggraden – visste du att …
- Även om ryggen verkar vara helt rak är den i själva verket formad som ett dubbelt “S” Ryggradens böjning gör det möjligt för oss att hålla balansen, stå upprätt och att hålla upp vår kroppsvikt.
- Ryggraden har fler än 120 muskler och omkring 220 individuella ligament och hundra leder som gör att vi kan röra oss och vara böjliga.
- Ryggraden utgör uppemot 35% av en människas kroppslängd. I genomsnitt är den ungefär 70 cm hos män och 60 cm hos kvinnor.
- Ryggraden är mer böjlig än vi tror. Om den gick att ta ut från kroppen skulle den kunna böjas till en 2/3 cirkel.
- Även om det är en av de viktigaste delarna i kroppen väger ryggmärgen bara 35 gram.
Varför är vi längre på morgonen än på kvällen?
Att längden varierar beror på mängden vätska mellankotskivorna innehåller och det varierar under dagen. När vi sover och kroppen vilar utsätts kroppen för minimal belastning och förändringar i osmotiskt tryck. Det låter mellankotskivorna att ta upp den vätska som finns i kroppen, ungefär som en svamp och volymen ökar. När vi vaknar är vi därför en till två centimeter längre än när vi gick och la oss. Den extra längden försvinner mot dagens slut eftersom kroppsvikten trycker ut vätska ur mellannkotskivorna till de omgivande vävnaderna vilket gör dem tunnare.
Alla ryggradens delar: kotor, mellankotskivor, leder, ligament eller nerver, är känsliga för skador som lätt kan leda till att man får ont i ryggen. På EuroPainClinics Sverige arbetar vi hela tiden med att hitta orsakerna till ryggont och andra typer av smärta genom att använda interventionell diagnostik. Vill du veta mer om diskbråck eller har du andra frågor? Tveka inte att höra av dig till våra specialister som erbjuder dig den mest passande lösningen inom vårat specialistområde eller rekommenderar dig andra behandlingsalternativ. Ring oss på +46 90 20 20 700 eller fyll i vårat kontaktformulär!