Era berättelser: “Underskatta inte när det gör ont i ryggen”

“Jag genomgick en diskektomi och orsaken var ett diskbråck mellan kotorna L5/S1. För sex år sedan kände jag hur det smällde till i ryggen vid en lägenhetsrenovering. Då behandlade jag mig själv med värmeplåster och krämer. Jag var min egen doktor, kan man säga.”

“Ganska exakt ett år efter renoveringen jag nämnde kom smärtan tillbaka. Salvor och krämer hjälpte inte, men sprutor gjorde. Efter ytterligare ett år hjälpte inte heller sprutorna och jag gjorde en MR-undersökning och där upptäcktes ett stort bråck, cirka 8 mm, mellan kotorna L5/S1.”

“Till att börja med kändes smärtan i det högra benet bara när jag belastade det. Det gick att arbeta eftersom det inte gjorde särskilt ont. Men för varje år förvärrades smärtan. Året innan operationen kunde jag inte göra vanligt hushållsarbete och jag var ofta tvungen att stanna hemma från jobbet. Ungefär två månader innan operationen kunde jag bara gå tio steg innan jag var tvungen att lägga mig ner. Varje natt sov jag bara fyra timmar innan jag vaknade på grund av smärtan. Jag tog stora mängder smärtstillande medicin, men till slut hjälpte inte ens det.”

“Jag hörde talas om EuroPainClinics av en kollega som hade behandlats här och var nöjd. Jag upplevde att läkarna och sköterskan var mycket måna om att kunna hjälpa mig med smärtan. Jag fick periradikulär behandling som innebär att man ger en injektion i närheten av den smärtande nerven, och sedan var jag smärtfri en månad. Senare upprepades behandlingen men effekten av den andra behandlingen var inte hundraprocentig.”

”Först var det meningen att jag bara skulle göra en PRT (periradikulär terapi) för att se om den strålande smärtan i mitt högra ben berodde på ett diskbråck. Jag har funderat sedan en fysioterapeut sa att det beror på någonting annat än det. Jag var rädd för att opereras och att smärtan inte skulle försvinna ändå. Doktor Rapcan sa att smärtan definitivt beror på ett diskbråck och föreslog en endoskopisk diskektomi. Han förklarade hur det går till och gav mig en broschyr och sedan gick jag hem. Jag läste om behandlingen på internet och under tiden provade jag andra behandlingar, både rehabilitering och ozonbehandling. Jag genomgick fyra olika behandlingar men det blev inte bättre.”

“Sedan augusti hade jag ont och var sängliggande. Smärtan var så svår att jag inte längre var rädd för operation. I september bestämde jag mig för att genomgå en konventionell ryggoperation. Medan jag väntade på den kontaktade en anställd på EuroPainClinics mig och gav ett förslag på ett datum. Det datumet var mycket tidigare än det för den konventionella operationen.”

“När jag vaknade efter operationen sa anestesiläkaren att jag inte längre skulle behöva kryckorna som jag kom dit med. När jag vaknade ur narkosen. Jag log och bad dem lämna kryckorna hos mig, utifall att … Senare, när de sa till mig att resa mig upp och gå var jag full av förväntan. Jag kunde resa mig och gå hem och det gjorde nästan inte ont alls. Min bror som hade skjutsat mig dit, trodde inte sina ögon när han hämtade mig.”

“Jag fick en handbok som i detalj beskriver hur man ska göra efter operationen. Jag hade läst den innan, så jag hade egentligen inga frågor. Allt finns tydligt beskrivet där. Nu har det gått tre veckor sedan operationen och jag har följt rekommendationerna i broschyren. För varje dag känner jag mig lite bättre. Och framför allt : jag tar inga mediciner.”

“Mest av allt ser jag fram emot min fru och mina två söner. På grund av smärtan har jag inte kunnat vara en så bra man eller pappa som jag önskat. Jag har mycket att ta igen. Vi förbereder oss för att bygga ett hus. Jag hoppas att jag i framtiden kommer att kunna jobba hemma och i trädgården.”

“Det var självklart min närmaste familj. Min fru tog hand om hushållet och barnen. Det var svårt för henne eftersom vi har barn i den åldern när man måste passa dem och vara med dem hela tiden. Jag tror att vi är förbi den tiden nu och jag hoppas att jag kan vara ett stöd för dem.”

“Jag har arbetat sedan 2001. Till att börja med jobbade jag som montör. Där upplevde jag aldrig att jag hade ont i ryggen. Sedan började jag jobba på kontor. Stiga upp på morgonen, ta ett par steg till bilen och sedan vara stillasittande hela dagen. Jag rörde mig alldeles för lite och det kanske är roten till den onda ryggen.”

“Underskatta inte minsta antydan till ryggont. Jag skulle handla på ett helt annat sätt om det hände idag. Redan vid den första smällen i ryggen skulle jag inte leka doktor alls, utan jag skulle boka en MR-undersökning om jag kände minsta lilla i ryggraden. Jag skulle helt enkelt söka efter orsaken på en gång. Om jag hade gjort det från början hade jag kanske inte behövt opereras. Jag började intressera mig först när smärtan inte avtog och jag tror att det redan var försent då.